# Dataskyddsombud: när måste ni utse ett och vad gör ombudet?

*2026-11-15*

> Inte alla organisationer behöver ett dataskyddsombud. IMY:s tre frågor avgör om ni är skyldiga att utse ett, och vad ombudet faktiskt får ansvar för.

Dataskyddsombud är den som ser till att en organisation följer dataskyddsförordningen, GDPR. Men inte alla verksamheter behöver utse ett. Enligt IMY:s vägledning måste ni utse ett dataskyddsombud om ni svarar ja på någon av tre frågor: är ni ett offentligt organ, handlar er kärnverksamhet om att regelbundet, systematiskt och i stor omfattning övervaka enskilda personer, eller behandlar ni känsliga personuppgifter eller uppgifter om brott i stor omfattning som kärnverksamhet. Svarar ni nej på alla tre behöver ni inte utse ett ombud, även om ni kan göra det frivilligt.

## Så avgör ni om ni måste utse ett dataskyddsombud

IMY:s vägledning bygger på tre frågor som varje organisation bör ställa sig.

Först: är ni ett offentligt organ? Myndigheter och folkvalda församlingar — till exempel riksdagen, kommunfullmäktige, regionfullmäktige — måste alltid utse ett dataskyddsombud. Privata företag, föreningar och organisationer är inte offentliga organ, men kan ändå behöva ett ombud om de svarar ja på de andra två frågorna.

Sedan: är er kärnverksamhet att regelbundet, systematiskt och i stor omfattning övervaka enskilda personer? Exempel på sådan övervakning är spårning och profilering på nätet, profilering för riskbedömningar, positionsspårning i mobilappar, lojalitetsprogram, övervakningskameror och uppkopplade apparater som smarta mätare.

Slutligen: är er kärnverksamhet att behandla känsliga personuppgifter eller uppgifter om brott i stor omfattning? Ett sjukhus som behandlar hälsouppgifter är ett exempel där sådan behandling ingår i kärnverksamheten.

Svarar ni ja på någon av frågorna måste ni utse ett dataskyddsombud. Alla organisationer bör göra en egen bedömning, och till och med ett personuppgiftsbiträde kan behöva ett ombud även om uppdragsgivaren inte behöver det.

## Vad kärnverksamhet, övervakning och stor omfattning betyder

Kärnverksamhet är den nödvändiga centrala verksamhet som organisationen utför för att nå sina mål. För en skobutik är kärnverksamheten att sälja skor. För ett säkerhetsföretag kan kärnverksamheten vara att övervaka allmänna platser. Ett sjukhus har som mål att ge sjukvård, och för att kunna göra det måste sjukhuset behandla hälsouppgifter — därför är behandling av känsliga uppgifter en del av kärnverksamheten där.

Regelbunden och systematisk övervakning är ständig eller återkommande övervakning som sker enligt ett system eller en plan. Det handlar inte bara om kameror, utan också om profilering, spårning och uppkopplade prylar.

Vad som räknas som stor omfattning beror på hur många som är registrerade, hur många uppgifter som behandlas, vilka slags uppgifter det är och hur länge de sparas. Sjukhus, kollektivtrafik, försäkringsbolag och banker behandlar personuppgifter i stor omfattning. En enskild läkare med några patienter eller en advokat med ett fåtal klientmål behandlar vanligtvis inte personuppgifter i stor omfattning.

## Vad dataskyddsombudet faktiskt gör

Dataskyddsombudets övergripande och viktigaste uppgift är att övervaka att organisationen, det vill säga den personuppgiftsansvariga, följer dataskyddsförordningen. För att kunna göra det ska ombudet få rätt förutsättningar och involveras i frågor som rör organisationens hantering av personuppgifter.

I praktiken innebär det att ombudet bland annat ska:
- samla in information om hur organisationen behandlar personuppgifter,
- kontrollera att organisationen följer bestämmelser och interna styrdokument,
- informera och ge råd inom organisationen,
- ge råd om konsekvensbedömningar,
- vara kontaktperson för IMY,
- vara kontaktperson för de registrerade och för personalen,
- samarbeta med IMY, till exempel vid en granskning av verksamheten.

Om en personuppgiftsincident inträffar ska ombudet rådfrågas omedelbart. Den som vill veta mer om hur en sådan incident anmäls kan läsa vår artikel om [personuppgiftsincident](/artiklar/personuppgiftsincident).

## Dataskyddsombudets ställning — inget eget ansvar

Ett vanligt missförstånd är att dataskyddsombudet personligen skulle vara ansvarig för att organisationen följer GDPR. Så är det inte. Ansvaret ligger alltid hos organisationen som personuppgiftsansvarig, och organisationen får inte bestraffa ombudet för att ha utfört sina arbetsuppgifter.

Ombudet ska kunna arbeta självständigt och oberoende utan påverkan från andra i organisationen. Det är till exempel inte lämpligt att ombudet sitter i ledningen eller är med och fattar strategiska beslut om kärnverksamhet som innefattar behandling av personuppgifter. Ledningen får inte tvinga ombudet att inta en viss ståndpunkt i en tolkning av dataskyddslagstiftningen.

För att ombudet ska kunna göra sitt jobb måste organisationen ge resurser: aktivt stöd från högsta ledningen, tillräckligt med tid, ekonomiska resurser och rätt till vidareutbildning. Ombudet ska rapportera till högsta förvaltningsnivå, delta i möten och beslut som berör dataskydd, och få all relevant information i god tid. Om organisationen inte följer ombudets råd ska skälen dokumenteras.

## Vem kan vara dataskyddsombud

Dataskyddsombudet ska ha kunskaper om GDPR, känna organisationens kärnverksamhet och veta hur organisationen behandlar personuppgifter och hur dess IT- och informationssäkerhet fungerar. Ombudet ska också kunna sprida information och etablera en dataskyddskultur. Ju mer komplex behandlingen är och desto fler känsliga uppgifter som behandlas, desto mer sakkunskap behövs.

Flera organisationer får dela på ett dataskyddsombud, till exempel inom samma koncern, om ombudet har tillräckligt med tid och resurser och är lätt att komma i kontakt med. Flera personer kan också utöva rollen tillsammans, så länge gruppen har en utsedd ansvarig kontaktperson och alla uppfyller kraven.

Ett personuppgiftsbiträde som behandlar uppgifter åt många olika kunder kan behöva ett eget dataskyddsombud, även om den organisation som är personuppgiftsansvarig inte behöver det. Mer om hur sådana avtal fungerar finns i vår artikel om [personuppgiftsbitradesavtal](/artiklar/personuppgiftsbitradesavtal).

## Frivilligt dataskyddsombud och anmälan till IMY

Även om ni inte är skyldiga att utse ett dataskyddsombud får ni göra det frivilligt. IMY rekommenderar det till exempel för organisationer som utför uppgifter av allmänt intresse eller utövar myndighetsutövning. Ett frivilligt ombud ska ändå anmälas till IMY, och samma regler i artiklarna 37–39 i dataskyddsförordningen gäller för utnämningen, ställningen och uppgifterna som om utnämningen hade varit obligatorisk.

Om ert dataskyddsombud är kortvarigt sjuk eller semesterledig behöver ni inte anmäla en ersättare, så länge kontaktvägen till ombudet är densamma. Utser ni ett tillfälligt ombud ska personen ha viss sakkunskap och kompetens.

## Frågor och svar om dataskyddsombud

Måste alla företag ha ett dataskyddsombud? Nej. Endast de som svarar ja på någon av IMY:s tre frågor — offentliga organ, eller verksamheter där övervakning eller behandling av känsliga uppgifter är kärnverksamhet i stor omfattning.

Får vi utse ett ombud även om vi inte måste? Ja, och då ska ombudet anmälas till IMY och omfattas av GDPR:s regler om dataskyddsombud.

Vem är ansvarig om det blir fel? Organisationen som personuppgiftsansvarig, inte dataskyddsombudet personligen.

Källa: IMY, Integritetsskyddsmyndigheten — "Måste vi utse ett dataskyddsombud?" och "Din roll som dataskyddsombud", https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/det-har-galler-enligt-gdpr/dataskyddsombud/
