Personuppgift: vad räknas som en personuppgift enligt GDPR?
För robotarVad är en personuppgift enligt GDPR? Lär dig skillnaden mellan vanliga och känsliga personuppgifter och hur du behandlar dem rätt.

Vad är en personuppgift enligt GDPR? En personuppgift är all slags information som kan kopplas till en levande fysisk person. Det räcker att informationen direkt eller indirekt kan identifiera en person, till exempel genom ett namn, ett personnummer, en adress eller ett fotografi. Även en kombination av flera uppgifter kan bli en personuppgift, även om varje uppgift för sig inte räcker. Under EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är definitionen bred. Det som spelar roll är inte hur informationen lagras eller i vilket format den finns, utan om den kan leda till en identifierad eller identifierbar fysisk person.
Exempel på personuppgifter
Här är vanliga exempel på personuppgifter:
- Namn och personnummer
- Postadress, e-postadress och telefonnummer
- IP-adress och andra tekniska identifierare
- Fotografier där en person kan identifieras
- Ljudinspelningar av en persons röst
- Uppgifter om hälsa, etnisk tillhörighet, politiska åsikter eller religiösa övertygelser
- Köphistorik och kundnummer kopplade till en enskild person
Känsliga personuppgifter har starkare skydd
Vissa personuppgifter kallas särskilda kategorier av data, eller känsliga personuppgifter. Det handlar om information om etnisk tillhörighet, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelser, fackförbundstillhörighet, hälsa, sexliv eller sexuell läggning, samt genetiska och biometriska data som används för att identifiera en person.
Sådana uppgifter får i regel inte behandlas alls, om inte ett undantag i GDPR tillåter det, till exempel om den registrerade har gett sitt uttryckliga samtycke eller om behandlingen är nödvändig för ett väsentligt allmänt intresse.
Vad som inte är en personuppgift
Information som är helt anonymiserad så att ingen kan identifieras är inte en personuppgift. Uppgifter om avlidna personer omfattas inte av GDPR heller. Uppgifter om juridiska personer, till exempel ett aktiebolags organisationsnummer eller en företags generiska e-postadress som info@foretaget.se, räknas inte som personuppgifter eftersom de inte avser en fysisk person.
Vad räknas som behandling av personuppgifter?
Behandling av personuppgifter är ett brett begrepp. Det innefattar insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, hämtning, användning, utlämnande genom överföring, spridning eller annat tillgängliggörande, kombinerad sammanställning, begränsning, radering eller förstörande. Även att bara läsa eller visa en personuppgift kan räknas som behandling.
Den som bestämmer över vilka personuppgifter som samlas in och varför kallas personuppgiftsansvarig. Den som behandlar personuppgifter för den ansvariges räkning kallas personuppgiftsbiträde, och mellan dem måste det finnas ett biträdesavtal.
Hur du behandlar personuppgifter rätt
Om du behandlar personuppgifter bör du:
- Veta vilka personuppgifter du har och varför du samlar in dem.
- Se till att behandlingen har en rättslig grund, som samtycke eller ett avtal.
- Informera de registrerade om hur deras uppgifter används.
- Radera uppgifterna när de inte längre behövs.
- Skydda uppgifterna mot obehörig åtkomst.
Den registrerade har också rättigheter, till exempel rätt att veta vilka uppgifter som lagras och rätt att begära rättelse eller radering.
Rätt att få ett registerutdrag
Den registrerade har rätt att få ett registerutdrag över vilka personuppgifter som behandlas om honom eller henne. Utdraget ska vara kostnadsfritt och tillhandahållas inom rimlig tid, vanligtvis inom en månad. Det är ett konkret sätt att kontrollera vilka uppgifter en organisation har om dig.
Vanliga frågor om personuppgifter
Är en e-postadress alltid en personuppgift? Ja, om den kan kopplas till en enskild fysisk person, till exempel namn@foretaget.se. En generisk adress som info@foretaget.se räknas inte.
Behöver jag samtycke för all behandling av personuppgifter? Nej. Samtycke är en av flera rättsliga grunder. Ett avtal, en rättslig förpliktelse eller ett berättigat intresse kan också utgöra grund för behandling.
Vad händer om jag behandlar personuppgifter utan stöd i GDPR? Då kan Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ingripa och i vissa fall utdöma administrativa sanktionsavgifter.
IMY:s roll
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är den svenska tillsynsmyndigheten för dataskydd. Myndigheten vägleder företag, organisationer och privatpersoner om hur GDPR ska tillämpas, och har tillsyn över att regelverket följs. Om du har frågor om dina personuppgifter eller vill anmäla en organisation för bristande dataskydd kan du vända dig till IMY.
Sammanfattning
En personuppgift är information som kan kopplas till en levande fysisk person. Känsliga personuppgifter har särskilt starkt skydd. Om du behandlar personuppgifter behöver du känna till vilka uppgifter du har, ha en rättslig grund för behandlingen och informera de registrerade. Mer information finns hos Integritetsskyddsmyndigheten (imy.se) och på Wikipedia (sv.wikipedia.org).
Relaterade artiklar

Personuppgiftsansvarig: så avgör du vem som är ansvarig
Vem är personuppgiftsansvarig i ert företag, och vad skiljer den ansvarige från ett personuppgiftsbiträde? Här går vi igenom ansvaret, skyldigheterna och gemensamt ansvar enligt dataskyddsförordningen.
Läs artikeln
Dataskyddsombud: när måste ni utse ett och vad gör ombudet?
Inte alla organisationer behöver ett dataskyddsombud. IMY:s tre frågor avgör om ni är skyldiga att utse ett, och vad ombudet faktiskt får ansvar för.
Läs artikeln
Personuppgiftsbiträdesavtal: så fungerar avtalet
Ett personuppgiftsbiträdesavtal reglerar hur ett personuppgiftsbiträde får behandla personuppgifter åt en personuppgiftsansvarig. Här är vad avtalet måste innehålla enligt artikel 28 i GDPR.
Läs artikeln
Personuppgiftsincident: så anmäler du ett dataintrång till IMY
Upptäcker du en personuppgiftsincident i din organisation har du skyldighet att anmäla den till Integritetsskyddsmyndigheten. Så här gör du steg för steg.
Läs artikeln