Säkerhet för personuppgifter: skydda data enligt GDPR
För robotarSå skyddar du personuppgifter i praktiken — kryptering, behörighetsstyrning och säkerhetskopior enligt dataskyddsförordningens säkerhetskrav.

Säkerhet för personuppgifter är en skyldighet för alla som behandlar personuppgifter, inte en valfri extra funktion. Enligt dataskyddsförordningen GDPR måste den som ansvarar för behandlingen se till att uppgifterna skyddas på en nivå som passar riskerna i verksamheten. Säkerhetskraven handlar om att skydda uppgifterna mot obehörig åtkomst, förändring, förstöring och läckage — både med tekniska skydd och med organisationens rutiner.
Säkerhet för personuppgifter: vad GDPR kräver
Dataskyddsförordningens säkerhetskrav finns i artikel 32. Kravet är riskbaserat: det finns ingen fast nivå som passar alla verksamheter. Den som behandlar personuppgifter ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder så att säkerheten anpassas till risken. Vad som är lämpligt beror på hur känsliga uppgifterna är, hur många personer det rör sig om, och vad som kan hända de registrerade om uppgifterna läcker, ändras, förstörs eller hamnar i orätta händer.
Säkerheten ska täcka flera delar. Konfidentialitet innebär att obehöriga inte ska kunna läsa uppgifterna. Integritet innebär att uppgifterna inte ska kunna ändras utan behörighet. Tillgänglighet innebär att uppgifterna finns tillgängliga när de behövs. Organisationen ska också kunna återställa tillgången till personuppgifter snabbt efter en teknisk incident, och regelbundet testa och utvärdera att säkerhetsåtgärderna fungerar som de ska. Säkerhet för personuppgifter är därför alltid en avvägning mellan skydd och praktisk nytta.
Så bedömer du vilken säkerhetsnivå som räcker
Det finns ingen universalnivå som passar alla. Ett litet företag som sparar kunders namn och e-postadresser behöver inte samma skydd som en vårdgivare som hanterar hälsouppgifter. När du bedömer säkerhetsnivån för personuppgifter bör du se på tre saker:
Uppgifterna: Hur känsliga är de? Personnummer, hälsouppgifter och ekonomisk information behöver starkare skydd än ett namn i ett nyhetsbrevsregister.
Behandlingen: Hur många uppgifter behandlas, hur länge sparas de, och vem har tillgång till dem?
Riskerna: Vad är det värsta som kan hända om uppgifterna läcker eller förstörs? Kan det leda till identitetsstöld, diskriminering eller andra skador för de registrerade?
Ju högre risk, desto starkare åtgärder krävs. Bedömningen bör dokumenteras, så att den går att visa upp om Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) frågar.
Tekniska åtgärder som skyddar personuppgifter
Tekniska säkerhetsåtgärder är skydd som är inbyggda i systemen. Som exempel på skydd nämns ofta interna riktlinjer, behörighetsstyrning, säkerhetskopiering, kryptering och pseudonymisering.
Pseudonymisering innebär att uppgifterna behandlas så att de inte kan kopplas till en specifik person utan ytterligare information som förvaras separat. Kryptering gör att uppgifterna är oläsbara för den som inte har nyckeln, både när de lagras och när de skickas. Behörighetsstyrning ser till att bara de som verkligen behöver uppgifterna i sitt arbete kommer åt dem. Säkerhetskopiering ser till att uppgifterna inte försvinner för alltid om en server kraschar eller drabbas av skadlig kod. Uppdateringar av programvara och operativsystem stänger säkerhetsluckor innan de kan utnyttjas. Uppgifter som inte längre behövs bör raderas på ett säkert sätt, inte bara flyttas till papperskorgen. Nätverkssegmentering kan begränsa skadan om en del av systemet intrångas, och inloggning med tvåfaktorautentisering gör det svårare för obehöriga att komma åt konton.
Organisatoriska åtgärder som gör skillnad
Teknik räcker inte ensam. Organisationens rutiner och personalens kunskap är lika viktiga. Interna riktlinjer ska tydligt säga hur personuppgifter får hanteras, vem som får göra vad, och vad som gäller för lösenord, enheter och delning av filer. Anställda behöver utbildning så att de känner igen nätfiske och vet hur de ska hantera uppgifterna säkert i vardagen.
Ansvar ska vara fördelat. Någon måste ha det övergripande ansvaret för dataskyddet, och organisationer som behandlar stora mängder känsliga uppgifter kan behöva utse ett dataskyddsombud. Avtal med personuppgiftsbiträden — till exempel leverantörer av molntjänster — ska reglera säkerheten och ansvaret skriftligen. Även incidentrutiner är organisatoriska: det ska vara klart vem som ska kontaktas och vad som ska göras om ett dataintrång upptäcks.
Vad som gäller vid ett dataintrång
Om personuppgifter förstörs, ändras, läcker eller blir tillgängliga för obehöriga har ett dataintrång inträffat. Det ska då anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten inom 72 timmar från det att organisationen upptäckte intrånget. Om intrången sannolikt innebär en hög risk för de registrerades rättigheter och friheter, ska även de berörda personerna informeras utan onödigt dröjsmål. Alla incidenter ska dokumenteras, oavsett om de anmäls eller inte, så att det går att visa vad som hände och vad organisationen gjorde. Mer om hur en anmälan till IMY går till finns på myndighetens sida om personuppgiftsincidenter.
Böter och ansvar för bristande säkerhet
Den som bryter mot dataskyddsförordningens säkerhetskrav riskerar betydande sanktioner. Böter kan uppgå till upp till 4 procent av organisationens globala omsättning eller 20 miljoner euro, beroende på vilket belopp som är högre. Utöver böter kan skadestånd bli aktuellt för de personer som drabbas av ett dataintrång. Ansvaret ligger på den som är personuppgiftsansvarig, det vill säga den som bestämmer över behandlingen.
Checklista: kom igång med säkerhet för personuppgifter
Kartlägg vilka personuppgifter ni behandlar och var de lagras. Gör en riskbedömning: vad kan hända om uppgifterna läcker eller förstörs? Inför behörighetsstyrning så att bara rätt personer har tillgång. Kryptera känsliga uppgifter både i lagring och vid överföring. Ta regelbundna säkerhetskopior och testa att ni kan återställa dem. Håll programvara och system uppdaterade. Skriv interna riktlinjer och utbilda personalen. Upprätta en rutin för att upptäcka, dokumentera och anmäla dataintrång inom 72 timmar. Se till att avtal med personuppgiftsbiträden reglerar säkerheten.
Frågor och svar
Måste alla företag kryptera personuppgifter? Nej, inte nödvändigtvis. Kryptering är ett exempel på en lämplig åtgärd, men om risken är låg kan andra skydd räcka. Bedömningen avgör vilken nivå som är tillräcklig.
Vem är ansvarig för säkerheten? Den som är personuppgiftsansvarig har det yttersta ansvaret för att säkerhetsnivån är tillräcklig.
Hur snabbt måste ett dataintrång anmälas? Inom 72 timmar till IMY, från det att intrånget upptäcktes.
Gäller säkerhetskraven även för små företag? Ja, GDPR gäller för alla som behandlar personuppgifter, oavsett företagsstorlek. Nivån på åtgärderna anpassas efter risken.
Var kan jag läsa mer? Hos Integritetsskyddsmyndigheten, som är Sveriges tillsynsmyndighet för dataskydd: https://www.imy.se/
Relaterade artiklar

Rättslig grund för personuppgiftsbehandling i GDPR
Vilken rättslig grund gäller när ni behandlar personuppgifter? Här går vi igenom de sex grunderna i dataskyddsförordningen och hur ni väljer rätt.
Läs artikeln
Personuppgiftspolicy – vad den ska innehålla enligt GDPR
Vad ska en personuppgiftspolicy innehålla enligt GDPR? Vi går igenom informationsskyldigheten, de registrerades rättigheter och vad som krävs för att policyn ska vara korrekt.
Läs artikeln
Registerutdrag: så får du ut dina personuppgifter enligt GDPR
Du har rätt att begära ut alla personuppgifter som en organisation har om dig. Här är vad som gäller för svarstid, kostnad och vad svaret ska innehålla.
Läs artikeln
Rättigheter till ersättning vid dataintrång enligt GDPR
När dina personuppgifter utnyttjas eller hotas får du ibland kräva ersättning. Här lär du vilka rättigheter du har och hur du går vidare.
Läs artikeln